Vår hund..

Åke älskar uppmärksamhet. Har han hittat en extra fin och bra pinne, som varje hittad pinne tycks vara, kommer han alltid och ska visa. "Titta Matte på min pinne! Titta Matte, titta, titta titta!!! Titta vad fin den är och titta på mig som hittat den!" "Titta nu när jag biter i den, springer med den, leker att det är mitt riktiga byte! Titta Matte, titta på mig!" 

Åke gillar att vara på torpet. Där får han springa fritt, vakta domänerna och sola på gräsmattan. Till och med när vi varit där så pass länge att han knappt kan hålla sig vaken och vi alla packat ihop och satt oss i bilen så vill han inte komma. Han vill inte följa med. Han ska stanna kvar! Sittandes kvar vid huset med öronen hängande långt ner på sidorna och med uppgivna ögon stirrar han på oss. Vi får nästan alltid bära in den motvilliga lilla pälsbollen i bilen. Stackarn! Och pinnen får han inte ta med sig hem heller. Kan inte vara lätt att vara en missförstådd liten hund..

"Titta Matte vad jag har hittat!"

 

 

Åke är en underhållande liten hund. Han har ofta för sig tokigheter som vi inte begriper. Till exempel kan han inte äta mat som en normal hund direkt ur matskålen. Nej, han måste proppa hela munnen full, bära med sig maten till en bättre plats, ofta upp i vår säng, spotta ut alltihop för att sedan äta en bit i taget. Så där håller han på fram och tillbaka tills matskålen är tom. En annan tokig sak han gör är att han för hemliga samtal med sina tuggben. Vi undrar alltid vad de handlar om..

Tacksam..

Denna morgon sitter jag åter hemma i köket i Tyresö och längtar ut på landet. Niklas är iväg till kontoret en sväng för att ta reda på lite jobb, så här mitt i semestern.. Jag väntar på att åka och lämna Sune hos veterinären för han ska operera ögat idag. Stackarn!

Funderar på hur somrarna såg ut innan vi fick torpet. Vad gjorde vi egentligen? Vi brukade spendera någon vecka i farfars gamla sommarhus i Nora förstås, men resten av tiden då? Det är ingen sommar om den spenderas i en tråkig lägenhet i förorten. Det tycker i alla fall inte jag. Vi är nog de mest lyckligt lottade i hela världen som får leka på landet när vi är lediga! Hur jag skulle klara mig utan det idag vet jag inte. Min längtan efter landet har alltid varit stor. Kanske var det därför jag trivdes så bra på lantbruksskolan? Och kanske var det därför jag vantrivdes så i butiken i stan? Hur som är jag världens lyckligaste som får leka på torpen mitt i skogen när helst jag vill och inte behöva lyssna på något annat än mitt eget oväsen eller se på något mer än mitt eget stök.

Stilla mys i den ljumma morgonsolen..

Det allra bästa!

De allra bästa stunderna på torpet är de då det vankas mat. Också de då familjen är samlad. Min fantastiska svärmor är så påhittig och varierad när det kommer till lunch i det gröna där både en grill, el och vatten saknas. Hon har bevisat att man kommer långt med bara ett litet stormkök! Hon har minsann kokat korv, kokat potatis som hon tagit med sig sill till och igår blev det kycklingtacos. Hur gott som helst! Dock har hon avrått mig från att försöka steka fläskkotletter med hjälp av det, utifrån hennes egna erfarenheter. Vore det inte för henne hade vi svultit ihjäl för länge sedan. Hon propsar bestämt på samling kl.9.00 då det dricks kaffe och äts bulle innan dagens arbete börjar. Någonstans mellan kl.12.00-13.00 är det lunch och senare kl.15.00 prick är det dags för kaffe- och bullfika igen.

Kycklingtacos..

..med tillbehör.

Lat och bananer..

Nu är sommaren i full gång! Ängen är bränd, bromsarna svärmar och vinbärsbusken dignar. Jag orkar ingenting när termometern visar mer än 15+. Jag är en sån som inte gillar värmen.. Jag hittar ingen inspiration! Båda jag och min kära är lediga men ändå händer inget. I alla fall inte från min sida. Han, har varit duktig och målat och snickrat bod. Jag har petat lite i rabatten och klippt gräset.

Nu sitter jag hemma i köket och vet inte vad jag skall hitta på. Hittills en veckas ledigt och jag har redan tröttnat. Vad gör man när man inte måste göra något? Utan tvång tycks jag bara bli än mer lat och förslappad. Han trivs med tv-spel och bokläsande. Men det gör inte jag! Funderar på att riva fram alla kok-och bakböcker jag äger och go bananas. Men tanken på att jag sedan inte kan behärska mitt förtärande av mästerverken hejdar mina kreativa tankar. Jag skulle ju givetvis kunna ta tag i allt det där som jag sa, "att allt det där skall jag ägna mig åt under semestern". Allt det där som innefattade; städning av alla köksskåp, rensning av garderob, omplantering av alla blommor med mera, med mera. Men jag lyckas inte ta mig själv i kragen.. Jag tror bestämt att jag nu istället skall klä mig och styra kosan mot barndomshemmet. Mina kära föräldrar har fått tillökning i familjen! Tillökningen består av en alldeles vit, ullig och gullig schäfervalp vid namn Helga "Helgis"

Avslutningsvis bjuder jag på en bild som knäpptes under gårdagen. På bilden ser ni svarta vinbär, blad och grenar tillhörande en av de två vinbärsbuskar som huserar på torptomten vid namn Fagermoda.

Det är insidan som räknas..

Vår vise granne på landet sa till oss en gång att "på fritiden skall man inte ha bråttom". Det är ett som är säkert att vi inte har! Dock inte av fri vilja utan snarare av att allt tar så ofantligt mycket mer tid än vi någonsin kunnat ana.. Förra året påbörjade vi ju att ta ner all gammal masonit som täckte varje skrymsle och vrå i det lilla torpet. Men mycket längre än så lång vi kom förra året har vi inte kommit. Kanske att vi dragit ut en spik eller två ur den gamla panelen detta år, men i ärlighetens namn har ingenting mer hänt var det gäller husets insida. Tänkte visa hur det ser ut i dagsläget. Visionen är att husets inre skall bli vit, vit och lite mer vit i hopp om att, i brist på elektricitet lyckas fånga upp varje litet uns av det ljus som fönstren förser oss med. Men tills vi är där finns mycket att ta tag i.. Det kommer helt enkelt med tiden..

En massa läkt, papp och annan matnyttigt.

Kaos i "köket"

Garderob och lappat innertak.

Ett nött gammalt fönster.

Jag, alldeles rufsig, vild och otämjd.
En bit innertak i mycket gott skick! Genom springorna skymtar himlen..

Ett stycke "stora salen".

En till trevlig nyhet är,

..att ganska snart, den första oktober skall jag och Niklas (i all enkelhet) gänga oss! Life is good!

Snart semester!

Nu jobbar jag sista veckan på jobbet! Två dagar kvar och sedan är det sex långa lediga veckor som väntar, innan skolan börjar till hösten. Underbara ledighet! Efter ett extremt långt halvår börjar allt igen kännas härligt. Det som såg ut att bli en sommar utan ledighet och deppigt häng verkar nu istället bli en då jag äntligen ska komma ikapp!

Torpet har trots usel uppdatering besökts flitigt under denna vår. Takbygge har ständigt stått på schemat och vår älskade familj har slitit som galna för att få det klart. Snart är det klart, förhoppningsvis.. Och med den om två dagar kommande semestern, kommer torpet hinnas med allt mer och även bloggen om inspirationen infinner sig..

Fantastisk jättevallmo som blommade tidigt i juni. Det är så häftigt att se hur nytt blomster dyker och överraskar oss! Dessa växte inte på samma plats förra året.. Då var där bara tungt gräs som förvildat kvävde allt annat vackert.